Sofie L

Så har man äntligen badat för första gången denna sommaren. Och då blev det tre dagar i rad i underbara Oppsjön. Äntligen känns det som sommar och sommarlov. Mina tre veckor på posten är över, så nu har jag "semester", Annelie är hemma, det är badväder, jag ska träffa polare och grilla ikväll! Kan det bli bättre?  (Ja, men inte inom rimliga gränser :P)
 
Dags att ta tag i vardagen också och städa sovrummet, kopiera papper, bestämma mig för huruvida jag ska läsa den där extrakursen eller inte och svara på brev och email som jag fick i maj.

Undrar om jag ska ta med mig gitarren ikväll... kanske inte är allsångsmänniskor jag ska träffa, fast man vet ju aldrig.. ska fundera på saken.

Lovade bilder på Leo:

Idag fick jag dela ut pensioner till två jätterara tanter efter min postlinje. Den ena heter Gerda och var så söt och ville bjuda på kaffe, men eftersom jag skulle vidare (och inte dricker kaffe) så tackade jag nej. Men när jag kom till Anna så visade det sig att hon minsann fyllde nittio år idag och hade tårta och grejer klara för postis-Sofie, och då kan man ju faktiskt inte säga nej till en sån raring! Så jag fick marängtårta och coca-cola (dricker ju inte kaffe som sagt)

Att jobba på posten är som att vara en kändis ibland. Folk hejar på en jämt och alla vill veta vem man är och var man kommer ifrån. Posten är ju faktiskt något av det roligaste som händer på en dag för många, speciellt de äldre, så de blir snudd på upprörda när veckotidningen inte kommer på onsdagen som det brukar göra utan på torsdagen!! Att jobba på posten är också som att få lite del av skvallret på nåt vis. Man vet vart folk bor och vem som flyttat vart och vem som bor ihop med vem. Ganska så kul, fast jag börjar associera namn med gator och postlådor, så när nån säger Kalle Nilsson så tänker jag automatiskt "stora vägen 12" eller vart postlådan sitter.

Imorrn ska jag tvinga mamma att betala för en hårklippning, för hon tvingar mig att följa med till Gävle. Ska fixa en födelsedagspresent som inte var 100%. Det stora kalaset gick jättebra och alla hade trevligt. Fick träffa Leo för första gången och jag har aldrig sett en sötare bäbis! Ska lägga upp lite bilder sen när Lisa kommer tillbaks från sthlm, jag tog knappt några bilder själv.

Ibland när man lite oväntat får insyn i saker man vanligtvis inte vet särskilt mycket om så inser man att man bor liksom i den mest fantastiska delen av världen. Jag har aldrig riktigt insett hur otroligt lyxigt det egentligen är att man får posten hemlevererad. Mer logiskt sett skulle det vara att man åkte till postkontoret och hämtade sin post en gång i veckan eller nåt sånt (speciellt med tanke på hur van man blivit med att all service redan försvunnit eller dragits ner ute på landsbygden) men ändå så får man nästan posten direkt till dörren, även om du bor långt borta i skogen med närmsta grannen en mil bort! Hur coolt är inte det! All denna service vi är så van vid! Vad skulle man göra om posten helt plötsligt slutade åka, sophämtarna struntade i soporna och slamtömmarna tog permanent semester?

Den läskiga chefen var så trevlig hela dan. Känns skumt att man varit rädd för den personen innan. från sju till tre "umgicks" vi konstant, och det blev inte läskigt alls.

Idag har jag dessutom kört automatväxlad bil och även kört traktor och plastare. Vilken dag!

Posten wants me. Badly.

Typ helt stört hur saker kan utveckla sig ibland. Det visade sig att posten minsann inte kan vänta tills om två veckor med att låta mig vicka, utan de måste ha mig redan nu :P Jag som inte trodde att jag skulle ha ett rött öre när skolan började, och nu har jag redan lite pengar eftersom bostadsbidraget dessutom betalas i efterskott! Men vi får väl se hur min introduktion på posten funkar med en något något scary chef... ;)

Anyway, wish me luck (eller överlevnad åtminstone...)