Berget
Just nu känns det som att man ska försöka gräva sig igenom ett helt berg med grejer att göra. En proposal essay som är någonting mellan skrattretande och skrattframkallande, en digital artefact om mig själv (vilket är jättekul eftersom jag verkar ha glömt all html jag tidigar kunnat), en film-adaptation jämförelse av nåt slag jag inte ens tittat på än, halva Robinson Crusoe och hela Pride and Prejudice att läsa och en workshop hela eftermiddagen imorrn med Forward. Allt detta ska vara klart helst onsdag kväll så jag hinner packa och städa på torsdagen och handla svenska presenter till mina irländare innan jag åker på fredag. Vilket inte heller har riktigt löst sig, eftersom tåget går tjugo i fem på morgonen från stationen men första bussen till stan går tio över fem. Sen vet jag inte ens riktigt hur flygplatsen i Köpenhamn ser ut eller ens vilken terminal jag ska till, men det känns som ett obetydligt problem just nu.
Men det kanske kan få vara värt all stressen och jobbet för att få åka till Irland och att sen få vara ledig ifrån (senast) 19e maj. Förresten har väl alla det skitstressigt såhär mot slutet av terminen.
Gul mössa, turkos kavaj
Varje dag ser jag samma gamle man knalla förbi utanför på vägen ungefär fem gånger, morgon som kväll som mitt på dan. Han har alltid samma turkos-gröna kavaj på sig med en knallgul mössa på huvudet för att liksom göra det lite extra fint. Jag undrar alltid varför han är ute och går så mycket hela tiden... Har han kanske sk restless legs? fast det brukar ju vara på natten när man ska sova... har han många vänner som bor på vardera sidan om där jag bor som han hälsar på? Kanske medlar han mellan två personer och måste springa fram och tillbaks mellan dem? I varje fall är det ganska så konstigt, men jag antar att han har nån anledning.
Jag skulle behöva en krage att ta mig i. Visserligen har jag börjat kräkas ut en proposal essay, men det är alltid så svårt när man liksom inte riktigt brinner för nåt att faktiskt argumentera för det. Det är lite som de där gångerna när man delades upp i grupper i skolan och den ena skulle argumenera för något och den andra emot. Man lyckades ju allt som oftast hamna i fel grupp och argumentera FÖR dödstraff eller MOT aborter (fast det var ju roligt på sitt vis med) och då kunde det bli svårt att på allvar komma på bra argument. Så nu sitter jag här som vanligt och vill kaste det jag skrivit i sjön och börja om, men jag vet att jag inte har tid att göra det, så det får bära eller brista ändå.
Imorgon kommer pengarna från CSN och det i sista stund. Jag har lite potatis att äta till kvällsmat och en banan till frukost. För imorgon btti är det jag som åker tidigt till Willys och handlar mat. Ska försöka se till att köpa lite svensk mat att ta med som "present" till min irländska familj, typ Marabou, ahlgrens bilar och kanske en falukorv? :D Hur som helst. Dags att ta mig i den obefintliga kragen och jobba vidare.
The wicked white witch of Narnia
Har precis kollat på Narnia - The Lion, The Witch and The Wardrobe, och då menar jag inte den "nya" filmen, utan den gamla serien från '88. Det är helt enkelt underbart att se dessa extrem-engelska barn vara vuxna och resonabla, för att inte tala om nöjet att kolla på specialeffekterna! Bevingade hästar och flygande dödskallar tecknade in bland människor i faun-kostymer, lejondockor och bävrar som låter som den där killen i Little Britain som har en kompis i rullstol. XD
Men är det inte lustigt att vi en gång i tiden tyckte detta var så häftigt, att vi tyckte att det vi såg var helt magiskt? Nuförtiden behöver vi inte ens ha nån fantasi, dataanimeringen har tagit bort all sorts egen föreställning. Istället matas vi med stoslagna vyer och realistiska animeringar av monster långt bortom vår fattning. Det är verkligen trist att barn idag har leksaker som talar om vad de ska leka med dem och att de måste vara vuxna redan vid fem med mobiltelefoner och bratz-leksaker som säger att normen minsann är enorma huvuden, skitsmala kroppar och gigantiska ögon. Kommer ni ihåg den tiden när de debatterade över Barbie? Ha! Det hjälpte uppenbarligen inte.
Så jag ska fortsätta kolla på Lucy's gigantiska överbett och dom målade flygande hästarna, även fast jag innerst inne tänker att Harry Potter är mer realistiskt gjord och att Sagan om Ringen har så mycket mer snygga vyer.
Kära mor
Min mamma är väl för söt?
"Hej Fia!
Hoppas allt är bra och soligt hos dig!
Jag har berättat för en tjej i tvåan om vitsippskortet som du lagt in på bilddagboken. Hon ville att jag skulle skicka den bilden till henne men jag lyckades inte få det att funka. Har du den ligger på datorn så du kan skicka den till mig, pleeese........
Här är det blåsippor i backarna små och sädesärlorna trippar runt så smått. Blir väl dags för krattning av gräsmattan snart förstår jag =(.
Pappa har fått fyra kalvar till sen du var hem. Först en morgon var det två kalvar (tvillingar) där när han kom till lagårn, samma morgon kom mjölkbilen...in och äta frukost....ut i lagårn igen för att ta reda på de nya liven...då var en kalv till född!
Någon dag senare blev några kossor hämtade till slakt, så det gick att omfördela kvigor och kalvar. Sen kom en kalv till! Den fick var i mellanrummet mellan burar och de uppbundna kvigorna. Där lyckades han krypa in bakom burarna mot väggen, samt även lyckas fastna i gallret där kvigorna stoppar in huvudet när de ska äta. Det är ganska äventyrligt i lagårn!
Johan har sökt basår i Linköping som förstahandsval, så får vi se hur det går. Sandvikenhus ska göra badrums och köksrenovering under minst fyra veckor i maj-juni i hans lägenhet, så då blir de utan vatten och toa....=)
Erik o Jenny har jag inte sett till på ett tag men de kommer väl.......
Lisa åker till USA i slutet av juli-början av augusti. Kommer hem 10 juli i allafall. Hon ville att vi skulle ha 75-årskalas i sommar!
Kanske det...? Bara vi inte har kalaset här hemma så, säjer pappa =)
Ha det så bra och skicka gärna kortet på vitsipporna!
Massor av kramar från Mum "
"Hej Fia!
Hoppas allt är bra och soligt hos dig!
Jag har berättat för en tjej i tvåan om vitsippskortet som du lagt in på bilddagboken. Hon ville att jag skulle skicka den bilden till henne men jag lyckades inte få det att funka. Har du den ligger på datorn så du kan skicka den till mig, pleeese........
Här är det blåsippor i backarna små och sädesärlorna trippar runt så smått. Blir väl dags för krattning av gräsmattan snart förstår jag =(.
Pappa har fått fyra kalvar till sen du var hem. Först en morgon var det två kalvar (tvillingar) där när han kom till lagårn, samma morgon kom mjölkbilen...in och äta frukost....ut i lagårn igen för att ta reda på de nya liven...då var en kalv till född!
Någon dag senare blev några kossor hämtade till slakt, så det gick att omfördela kvigor och kalvar. Sen kom en kalv till! Den fick var i mellanrummet mellan burar och de uppbundna kvigorna. Där lyckades han krypa in bakom burarna mot väggen, samt även lyckas fastna i gallret där kvigorna stoppar in huvudet när de ska äta. Det är ganska äventyrligt i lagårn!
Johan har sökt basår i Linköping som förstahandsval, så får vi se hur det går. Sandvikenhus ska göra badrums och köksrenovering under minst fyra veckor i maj-juni i hans lägenhet, så då blir de utan vatten och toa....=)
Erik o Jenny har jag inte sett till på ett tag men de kommer väl.......
Lisa åker till USA i slutet av juli-början av augusti. Kommer hem 10 juli i allafall. Hon ville att vi skulle ha 75-årskalas i sommar!
Kanske det...? Bara vi inte har kalaset här hemma så, säjer pappa =)
Ha det så bra och skicka gärna kortet på vitsipporna!
Massor av kramar från Mum "
Die Schweiz
Jag har en enorm längtan efter Scweiz just nu. Det verkar vara ett sånt fint och ordnat land. det såg jävligt fint och ordnat ut när jag böt flyg i Zürich i allafall :) Och så vill jag hälsa på Mathias och Ramona, fast Ramona är visst i Guadeloupe nu, men hon borde vara hemma igen relativt snart.
Jag känner av min utlandslängtan. Så fort Sverige blir Sverige för länge och för mycket känns det som att det är dags att dra vidare, fast jag ju VET att folk, länder och regeringar egentligen är lika världen över. Men jag hoppas väl att nånstans finns det människor som är som jag. Om jag fortfarande har det här problemet vid trettiofem, så ska jag nog på allvar flytta ut i skogen och bli fåraherde. Om världen finns kvar då vill säga med tanke på hur vi sköter den.
Men i Schweiz kanske man kan koppla bort ensamhet och jordens undergång ett slag.
Lucernes kända träbro. Den ska jag fanimej se nån gång i mitt liv.
uppochner, upp och ner
Efter en stunds velan bestämde jag mig för att faktiskt gå hem idag, och det var nog bra att jag gjorde det, för det höjde verkligen mitt humör. Solen sken, det var varmt nog att gå utan jacka och överallt såg man folk som pysslade i trädgården eller med båten eller bilen och slänterna och gräsmattorna var fulla av vita, lila och gula färgfläckar av vårblommor. jag tog den lite längre vägen hem för att slippa gå bredvid högtrafikerade vägar och det var nog det som speciellt gjorde mig glad. Den längre vägen går förbi villaområden, och jag insåg hur jag saknar att ha en trädgård. Jag är inte gjord för att bo i städer.
Vilket leder oss in på ner. När jag kom tillbaks till lägenheten blev jag helt deprimerad. Jag fattar just nu inte vad jag gör här. Känner mig helt lost. Aldrig händer det nånting, jag är beroende av alldeles för få för att ha något att göra och alldeles för handikappad för att ta mig för nåt själv. Känner just nu att jag lika gärna skulle kunna vara nån helt annanstans. Jag blir helt matt. Är det ingen som har koll eller ordning på nånting här nere? finns det överhuvudtagen någon man kan räkna med ? Är det nån som för ens en sekund har tid att lyssna på vad jag vill säga eller är det bara att gå med i klubben och köra monologer om sitt eget liv som gäller? Ja, jag är Hermione, vilket innebär att jag också är den som alla jämt räknar med ska veta, ska kunna, ska hjälpa. Men vem vet, kan eller hjälper mig? Jag tycker att det är ganska roligt att vara den som folk kan lita på, att vara en liten räddare i nöden, men jag orkar inte dra hela lasset själv jag heller. Bara för att mitt liv kanske verkar enkelt är det inte det. Jag har min egen skit att gå igenom, det är bara det att jag inte kör upp den i folks ansikten varenda gång man ses.
Varför kan folk aldrig växa upp och ta ansvar istället?
Till sist lär jag väl göra nån slags formell ursäkt så folk inte tror att jag pekar ut nån särskild eller att jag typ går omkring och hatar folk. Jag bryr mig om vad som händer mina vänner, tro inget annat. Det är väl bara hormoner och mensvärk som pratar just nu, så ignore all of the above och fortsätt som vanligt.
Strategier
Jag är inte direkt vad man kan kalla en strategisk person. Så med andra ord skulle man kunna säga att jag är dålig på att spela strategiska spel. Och med spel menar jag sällskapsspel.
Igår kväll spenderades hos Ida och Carl spelandes Settlers, som är väldigt roligt men som kräver en viss strategi för att vinna. Med andra ord förlorade jag ganska så hårt. :) Men jag antar att jag får ta igen det när vi spelar När och Fjärran. För övrigt kanske det är bra att jag inte vinner eftersom jag är en sämre vinnare än förlorare :D
Hamlet
Idag var det då dags för grammatiktentan, men den var inte så intressant, så jag nöjer mig med att säga att det gick bra. Däremot något som var intressant var Hamlet. Ny vecka, ny film. Denna gången då Hamlet. Som tur var det inte den med Mel Gibson (som visst ska vara väldigt dålig har jag hört...) men istället var det då en svart-vit film på närmare tre timmar; nämligen Laurence Oliviers Hamlet. Och nog för att det var en bra filmatisering, men det intressantaste med den filmen var ändå deras konstiga relationer och deras konstiga byxor. Tyvärr verkar det desvärre svårt att hitta en bild på dessa skrattretande tajts (som bevisar att män har snyggare ben än kvinnor, men inte nödvändigtvis på ett bra sätt!). Och när jag säger deras konstiga relationer menar jag naturligtvis inte de klassiska knasigheterna i Hamlet-storyn, utan det faktum att Hamlet i filmern ser ut att vara äldre än sin mamma och att det dessutom nästan snuddar vid hångel när han ska kyssa sin kära mor. Likaså Laertes och Olivia är snudd på hångel, och de är syskon! Och så tycker de att världen idag är sexfixerad när de på 40-talet inte ens kunde hålla sig ifrån familjen!
Detta med Hamlet har fått mig att dra mig till minnes Dublin och när CES ordnade en teater-utflykt för de utländska eleverna. För den kulturella upplevelsens skull, skulle vi få se Hamlet. Teater har aldrig riktigt varit min grej, men tänkte att det blir nog kul! Vi knallade iväg till The Peacock Theatre, hamnade (SÅKLART!) på första raden i en mycket liten sal. Föreställningen börjar och för första gången börjar uttrycket modern teater falla på plats i mitt huvud. Inga kulisser, men en hel del rekvisita i form av Hamlets sprutande svett, fejkblod och imiterat sex på scenen. Så tack CES för att ni fixade åtminstone BILLIGA biljetter åt oss... :D
Hermione rules the world!
Inte för första gången har min likhet med Hermione och hennes dryghet hamnat i samma samtal. Men jag ÄR Hermione och glad över det. Fan hon är skitjobbig, men likväl har hon vänner hon kan lite på, hon är smart och dessutom har hon räddat skinnet på Räkeln Ron och Huvudstupa Harry fler gånger än man kan räkna. Vem vill INTE vara Hermione?
Så nu har jag planer på att lämna sidan som Harrys sidekick och ta över världen!! Ron blir min egen lilla sidekick. Vi har redan designat våra hjälte-dräkter (Creds till Petra som designat Rons outfit). Skåda! Hermelin och Pon! (våra alias) Crookshanks går under alias "the furry Thing". So beware, cause we're coming for ya!
Ett himla spring
Idag känns det som att jag sprungit femhundra vändor fram och tillbaka över Trossö. Det var photoshoot för Forward som gällde och det var inte lite kläder och teman som skulle fixas under en dag. Men jag är glad att lektionen jag skulle haft blev inställd så jag kunde vara med, för det var jäkligt kul, om än tröttande för fötter och kanske även huvudet. Men på köpet har jag hunnit se lite mer av Karlskrona och dess sevärdheter; både berggrenska gården och fredrikskyrkan. Plus förståss uppgrävda vägar och de olika lagren i Karlskronas historia :)
Iallafall belv det jättesnygga bilder. Längtar efter att få se dem i tidningen. Temat var färg, så det var sex olika "scener" i vitt/svart, rött, orange, gul, grön och blå, alla på olika platser. Gula kläder bredvid en gul postlåda, röda kläder på den röda cykeln på lekplatsen i Hoglands park, blåa kläder ute på Pantarholmen vid havet osv. Sen hade de fixat en professionell sminkös också! Henne fick man lära sig ett och annat om hur man sköter ansiktet, så nu kommer jag aldrig mer vilja använda sminkborttagningsmedel eller fuktgörande krämer: de gör bara allt värre!
Ida och Anton:
The Kooks
Passar på att lägga in en låt som jag lyssnat en hel del på på sistone; the kooks, always where I need to be.
Beowulf
jahapp, då var livet tillbaks i rutinerna (tyvärr).
Igår fick vi kolla på beowulf på Literature and Media-kursen, men det var inte den senaste med Angelina, utan en äldre variant som verkligen var det absolut sämsta jag förmodligen någonsin sett! :) Storyn var total-sämst och hade knappt nåt med det literära verket Beowulf att göra, och man kan liksom verkligen föreställa sig hur manusförfattarna suttit och diskuterat:
"I think there should be a lot of weapons"
"Yeah, loads of weapons"
"And we NEED MORE BOOBS!"
"Yeah totally, perhaps the female monster can be a totally hot babe who visits the king in his dreams and sits half-naked on him and moans?"
"Yeah, totally!"
"And then maybe she can go see Roland and grab his crotch?"
"Yeah!!!!"
"what kind of music should we have?"
"Our budget can't afford music..."
"I've got a cd in my car we can use, it's mostly old techno, maybe that won't work in a movie set in the middle ages?"
"who the hell cares?"
"Yeah, you're totally right"
and so on. Det var verkligen inte bra om man säger så ;) Men det var ju iofs jävligt kul att skratta åt den för den var så dålig...
Åter till skolarbetet.
Igår fick vi kolla på beowulf på Literature and Media-kursen, men det var inte den senaste med Angelina, utan en äldre variant som verkligen var det absolut sämsta jag förmodligen någonsin sett! :) Storyn var total-sämst och hade knappt nåt med det literära verket Beowulf att göra, och man kan liksom verkligen föreställa sig hur manusförfattarna suttit och diskuterat:
"I think there should be a lot of weapons"
"Yeah, loads of weapons"
"And we NEED MORE BOOBS!"
"Yeah totally, perhaps the female monster can be a totally hot babe who visits the king in his dreams and sits half-naked on him and moans?"
"Yeah, totally!"
"And then maybe she can go see Roland and grab his crotch?"
"Yeah!!!!"
"what kind of music should we have?"
"Our budget can't afford music..."
"I've got a cd in my car we can use, it's mostly old techno, maybe that won't work in a movie set in the middle ages?"
"who the hell cares?"
"Yeah, you're totally right"
and so on. Det var verkligen inte bra om man säger så ;) Men det var ju iofs jävligt kul att skratta åt den för den var så dålig...
Åter till skolarbetet.
Tåg när det är som bäst
Som för att väga upp för allt skit jag fick stå ut med när jag åkte hem till familjen så hade jag världens flyt när jag åkte tillbaks till karlskrona. Alla tågen gick på minuten, jag behövde bara vänta en endaste gång i fem minuter på tåget, utan att för den sakens skull bli stressad att jag inte skulle hinna. Lägg till det att jag åkte första klass nästan hela vägen ner utan att betala mer än vanligt! och så var det förståss varmt och soligt i nästan hela Sverige. Mys. Sen behövde jag inte ens vänta särskilt länge på bussen när jag klev av tåget. Flyt är så otroligt skönt.
Men nu är det dags för nya tag och att slänga sig in i skolan igen, allt genom att börja med att klämma sig igenom Beowulf tills imorgon... Men jag ska inte klaga. Att läsa har aldrig varit jobbigt för mig, det är värre med kreativa uppgifter. Sen ska jag väl ta itu med lite artiklar till Forward också bara jag lyckas fixa office så det funkar som det ska. Hjälp! lillebror! :D
Påsken har varit helt otroligt trevlig. Först var det återträff hemma hos mig med mat och mys, sen var några av oss hem till Stina på påskafton, och då fick man träffa på Sara och Lars som man inte sett på länge. På måndagen blev jag bjuden hem till Annelie på mat och Wallander-film (min första). Och som att jag inte blivit bjuden nog så fick jag komma hem till Sara på fredagen och äta taco-gratäng och kolla på finalen av let's dance. Sen var det mormor-träff och en tur till släkten i Bastfallet. Väldigt trevligt lov. Det är så det ska vara!
