Mjuuuusick
Mina ögon håller på att ploppa ut snart efter att ha glott på en massa Young-Hae Chang Heavy Industries (om ni kommer ihåg dem, länkade till nåt av deras verk tidigare). Vi har ju en uppsats på 3000 ord att skriva, och en argumentativ sådan, så jag försöker ta mig igenom deras verk för att hitta någonstans att börja. Och nog för att det är intressant, men OJ vad de gör långa verk ibland, jag blir helt matt. 20-minuters jazz med blinkande text är lite tröttande om man redan har kollat in 4 liknande verk innan.
Men angående titeln så är det just jazzen och den tidigare nämnda pianomusiken som känns lite inspirerande. Jag har alltid tänkt att jag hatar jazz, men jag har börjat inse grejen med det. Det är något avslappnande med den samtidigt som det "spritter" i den. Uhm, lite svårt att förklara, men ni kanske fattar vad jag menar ändå. Och sen är det ju jäkligt kul att vidga vyerna lite. Öka på lite grann på den där kunskapsbasen som inte kan mycket om någonting men någonting om mycket.
De senaste ett och ett halva åren och lkdm har faktiskt gjort mycket för min kulturella vidsynthet och jag himlar numera med ögonen tillsammans med de andra vetarna när någon blir irriterad över WebArt och menar att de inte fattar poängen. I all ära gör inte jag det heller men jag har kommit att inse att det kanske är precis det som är meningen (precis som med en massa konstverk och installationer). Med andra ord skulle man kunna säga att jag fått lite större tålamod och inser att jag kanske måste jobba lite på min attention span (hittar ingen bra svensk motsvarighet, sorry). Kanske att man måste engagera sig lite för att fatta vad de är ute efter. Svettas lite för att hitta en mening.
En annan sak som lkdm har gjort för mig är att den har för evigt förändrat min syn på reklam. Jag har alltid avskytt reklam som säljer på sex, men när man nu vet historien bakom och exakt HUR vår kultur utnyttjar vår historia för att sälja så är det så extremt uppenbart och så löjligt och motbjudande. Allra värst är ändå reklamen för Bruno Banani om ni sett den. Vidrig.
