Sofie L

Haha, spenderade just en stund med att prata med Dee på msn. Nu när vi knappt pratar eller träffas känns det faktiskt som att jag ibland saknar henne lite (barnen mer dock naturligtvis). Hon var som sagt inte elak mot mig även om situationen var helt fucked up större delen av tiden. Men hon var rätt rolig, och på sitt vis gjorde hon ju sitt bästa med. Sen är ju jag en sån som inte vill tappa kontakten helt heller så jag är ibland lite väl förlåtande kanske. Men det lät som att saker och ting funkade rätt bra för dem nu. Och det roligaste/mest tragiska jag fick höra var dock att Con flyttat in och bott med dem i ett år. Ärligt talat trodde jag inte att de någonsin skulle kunna hålla ihop så länge, men å andra sidan vet jag också att hon förmodligen lite fint svävade förbi att de kanske gjort slut några gånger under tiden. Jaja, man blir lite nostalgisk såhär när man kommit över den psykiska påfrestningen från den tiden. Jag föredrar att minnas de bra sakerna över de dåliga, annars skulle jag inte orka leva ett normalt liv liksom.