Sofie L

Igår tittade vi på Tokyo Story (Tokyo Monogatari) som är en japansk film från 1953. Det var realism på hög nivå. Den handlar om ett äldre par som åker till Tokyo för att hälsa på sina barn som bor där med deras familjer. Problemet är bara att ingen har tid med dem så de stackars föräldrarna är bara ivägen. Men det är det ju såklart ingen som säger, de skickar istället iväg dem till ett hotell vid havet eller låter svärdottern Noriko se efter dem, trots att hennes man (deras son) varit död i åtta år. De stackars föräldrarna, som inte vill vara till besvär gör sitt bästa för att inte vara ivägen. Extremt lågmäld film men desto bättre för det. Sen gillar jag tjejen som spelar Noriko, Setsuko Hara. Vackert leende, man undrade varför hon inte gift om sig när hon nu var så snygg och fortfarande ung. Gillade pappan också. Noll ansiktsuttryck, men han hade nog inte varit helt dum att haft som pappa (bortsett från att han var ett fyllo när barnen var små).