Sofie L

Hur sorgligt är det att inte gå på halloween-fest? Jag som liksom hade en outfit för en gångs skull liksom! Ja, först tänkte jag så, men sen insåg jag att jag inte var på någon halloween fest förra året heller (vad jag minns) så jag kan inte klaga. Men jag undrar vad alla har för sig. Man har liksom inte hört något alls. Oh well.

Idag har jag lyckats göra färdigt Talans andra uppgift. Jag blev riktigt nöjd även om den inte alls var avancerad. Ska länka till den med bara jag får mina webbsidor på skolans server att funka så jag kan lägga upp dem. Hur som helst var det en uppgift som jag gjorde med inspiration från Patrick Wolfs Eulogy. Ni ska som sagt få se själva sen. Känns så skönt att vara klar med den. Imorgon ska jag ta mig igenom William Faulkners 'As I Lay Dying' inför kursstarten nästa vecka. Har inte hunnit med det jag hade tänkt men det är väl som vanligt.

Ida och Joel är här och tittar på Dansbandskampen. Det är rätt intressant, men jag skrattar mer åt töntigheten av det hela än jag diggar det. Men annars gillar jag den svenska dansbandskulturen. Det är en trevlig tradition, folk åker och dansar och är trevliga, till skillnad från den svenska supartraditionen som bara blir jobbig. Kul att det verkar komma lite nya unga band också.

Igår var vi då till Ronneby på någonting som kallades Ta Upp Tråden, eller sms-broderi-följetong. Vi skulle fungera litegrann som redaktörer och passa ihop de olika meddelandena och skapa en dialog av de sms som fanns broderade redan. Sen kunde vi också bidra med egna sms som antingen broderades ut av en symaskin eller för hand om man hellre ville göra det. Det var riktigt kul och ganska spännande att försöka få det att gå ihop. Vi gjorde både egna handbroderade texter och skickade ett sms till dem som broderades ut med symaskinen. Vissa av sms:n var ganska roliga och fyndiga, andra kändes väldigt ryckta ur sitt sammanhang men det var intressant ändå. Man skickar ju lite konstiga sms själv ibland :)

Jag har redan lagt upp typ alla bilder på bilddagboken så jag tänker inte lägga upp fler än denna på bloggen, men denna var en av favoriterna.

Idag var det Forwardmöte. Det var jag, Petra och Kerstin. Yeah. Forwards räddning är nära. Not.

Hämtade ut mina två paket med konstböcker idag! De var jättefina, fast det visade att en av dem var på danska. Men att läsa danska är inte lika svårt som att lyssna på det så det går nog bra. Det var en om Roy Lichtenstein, en om Andy Warhol och en om Gustav Klimt.

Oh! Så har jag fått pengar från Göranssonska! Det satt bra! Skönt.

Okej, då kommer det en uppdate på vad jag haft för mig sen i tisdags. Vi tog tåget till Kristianstad på eftermiddagen eftersom Petras familj ville åka tidigt på onsdagsmorgonen till Ullared. Hos Petra serverades det kalkon, potatis, sås och grönsaker. Det var top notch! Inte för att Petra och jag inte skulle kunna laga till det (vi lagade faktiskt till en hel skinka och potatis och sås för inte så länge sen) men det är inte samma sak som när en Mamma gör det. Jag känner mig lite andäktig inför det, förmodligen för att jag associerar sådan mat med söndagslunchen hemma i min familj. Det var lite extra speciellt också för då fick vi läsk till maten. :D

Onsdagen i Ullared var lite crazy, fast trevlig. Helt sjukt vad mycket folk det var. Kundvagnar överallt och man fick verkligen använda sig av armbågarna. Inget 'ursäkta' eller 'förlåt' där, men det var rätt skönt att ingen orkade bry sig, för man gjorde ju inte det själv heller. Efter att ha blivit påkörd av femtioelva kundvagnar på en timme så hade man iallafall kört på lika många själv! Jag hade tänkt att jag inte skulle köpa mycket alls, men det blev såklart inte så. Jag handlade för tusen spänn, men å andra sidan fick jag ganska mycket för dem (och så betalade jag Petras och mina gemensamma grejer). Jag köpte bland annat lite kläder, svarta kartonblad till fotoalbumet, lite pennor, en locktång och lite annat smått och gott till hemmet. Vi var även in på lite skoaffärer och sådant som låg runtom Gekås men där hittade jag inget intressant.

Efter en lång dag i Ullared med trötta fötter tänkte Petra och jag dra hem till Karlskrona igen med våra tunga kassar. Extra fantastiskt var det då att tåget var försenat ungefär en halvtimme, samt att vi fick byta till buss i Ronneby på grund av förseningen. Man hade ju kunnat hata hela situationen, men eftersom både Petra och jag var ganska trötta vid det laget hade vi rätt roligt åt de små fjortisarna tvärs över gången på tåget som inte fattade varför tåget bytt håll. Tågföraren måste gjort en miss inne på stationen och åkt tillbaks åt samma håll som han kom ifrån! Oh no! Förutom att håna fjortisarna hade vi rätt kul åt Mr Collins, denne evigt underhållande man, samt konduktören som meddelade oss om bytet till buss i Ronneby. Hans engelska var inte den bästa och det var bara så roligt hur han försökte formulera sig.

Dagens strapatser med bland annat broderade sms får vänta tills senare.

Bagare Bengtsson här i stan
han har bakat en krokan
fyra rum och ovanpå där har bagaren en vrå
där han sover på en plåt till klockan två
Nu är Bagar Bengtsson död han har bränt sig på ett bröd
och här ligger han begraven i en limpa.

Stackars Bagar Bengtsson, men han var nog lite vek till att börja med eftersom han dog av en varm limpa. Såvida inte limpan var fylld med bensin och brann.

Imorgon ska Petra och jag åka med hennes familj till Ullared. Där ska vi köpa en bakpensel.

Sitter här och väntar på antingen ett arg mail eller ett irriterat telefonsamtal. Jag skaffar mig fiender. Men so be it antar jag. Vete fan hur jag ska få något gjort under denna veckan, trots att jag vet att jag måste göra klart en massa grejer innan det blir än stressigare. Min hjärna imploderar och jag är alldeles för rastlös för att kunna koncentrera mig på något. Jag känner ett behov av att städa. Seriöst. Jag vill typ gå och städa badrummet nu bara för att ha något praktiskt och enkelt att göra snarare än att behöva ta itu med andra saker. Skulle inte förvåna mig om jag blev sjuk igen med stressrelaterad magkatarr. Boho.

Igår var vi på födelsedagsfest för att fira Joel som blivit ...äldre. Så det är först nu 17.22 som jag bytt från pyjamas och faktiskt försöker göra något som kräver lite hjärnaktivitet. Jag har dock diskat typ tre-fyra dagars disk också, men det känns som en slags bakfylledagritual för mig. Jag bruknar piggna till lite av det på något vis. Dock tycker jag att jag fortfarande luktar rök hela tiden fast jag duschat och bytt kläder :(

Så. Gårdagen. Först var vi hemma hos Joel i Kungsmarken där det var gott om folk och sprit. Joel har som intresse att blanda drinkar så han hade köpt upp halva systemet och hade öppen bar så folk fick blanda drinkar åt alla håll och kanter. Jag prövade tre olika drinkar, men den enda jag kommer ihåg namnet på var Black Russian eftersom jag druckit den tidigare, men alla var goda. Större delen av början av festen gick ut på att bli mobbad och mobbas tillbaks av Olas kompis Nicklas. Det spårade ur och blev en planering av ett projekt som gick ut på att jag skulle sminka mig som ett löv, klättra upp i ett träd i Hoglands park och skrämma hånglande par mitt i natten genom att ropa 'ÖH! ÖH!' XD Senare åkte vi ner på stan och tog en sväng på Fox som var typ sjukt tomt av nån anledning. När de stängde vid ett var vi in på Nivå där det var lite mer folk. Vid det laget började jag bli lite trött eftersom jag sovit kanske åtta nio timmar sammanlagt de två senaste nätterna samt druckit min beskärda del av alkohol, men trots det så var det trevligt och innan man visste det hade klockan blivit tre och det var dags att knalla hem till Galgamarken. Det var rätt kallt att gå hem men jag tror det berodde på att jag faktisk hade kjol på mig.

Urval av bilder från kvällen:

Yeah, why don't you?

Igår led jag av seriösa sovproblem. Jag var helt enkelt inte trött. Eller, jag kunde väl inte riktigt slappna av heller. Alldeles för mycket som snurrar i huvudet, och det bästa är ju att bara ta itu med det på en gång antar jag så att jag inte behöver bekymra mig saker och ting när jag ska sova. Vet dock inte riktigt i vilket hörn jag ska börja... Men Ganbatte!

Så framåt tre somnade jag väl äntligen, men sen vaknade jag typ kvart i åtta av att det rasslade i trapphuset. Det var då jag insåg att det var idag de skulle komma och rensa ventilationen. Så med andra ord var det bara att kliva upp och plocka ner allt från fläkten och kryddhyllan. När jag väl gjort det och gått och lagt mig igen dyker de upp en kvart senare och ringer på dörrklockan som att det brinner i lägenheten bredvid. Det var bara att kliva upp och klä på sig. Typiskt. Hittills är jag pigg för att ha fått runt fyra timmars sömn. Men det börjar komma ikapp känner jag... *snore*

Eftersom jag inte kunde sova fick jag lite tråkigt så jag lekte lite med kameran. Det blev ett sånt fint sken från alarmklockan, hoho.

Crazy Eyes! Lång slutartid och förvirrad blick, hehe.

Rubriken har inget med inlägget att göra. Så om ni är ett fan av serien så måste jag göra er besvikna.

Ah, jag känner att saker inte går riktigt som jag vill, men å andra sidan så är det min instinkt att vilja bara lämna saker när det inte går bra och när jag tröttnar, även om jag aldrig gör det i slutändan eftersom jag inte vill göra någon besviken. Hur som helst var den allmänna reaktionen på att inte fortsätta med Forward i tryckt form inte den jag kanske skulle velat ha. Jag känner att det är svårt för mig att se på Forward som något som jag vill fortsätta med, så när folk helt plötsligt vill engagera sig är det svårt att uppamma den entusiasm och energi som skulle behövas. Jag vet att jag är lite dålig på att be om hjälp, men jag kan inte påstå att jag fått så mycket hjälp när jag väl bett heller, så jag är kanske lite negativt inställd...

MEN! Suck it up Sofie! Finns bara ett håll att gå, och det är framåt. Fake it 'til you make it. Jag får helt enkelt försöka göra det bästa av situationen och hitta nån som kan ta över efter jul så att jag åtminstone får mindre att göra under vårterminen. Och det är ju klart att det skulle kännas bättre om man lyckades fixa till tidningen innan man gav den vidare.

Imorrn tar jag nya tag.

Har jobbat hela eftermiddagen med att försöka fixa Talans första uppgift. Det har gått relativt bra. Inget har cepat sig, men å andra sidan har jag inte direkt programmerat en massa utan snarare försökt komma på texter, och det har varit desto svårare. Hur många olika sätt kan saker och ting vara exklusiva och speciella och dyra på? Jag har iallafall hjärnsläpp på det området.

Ska alldeles strax gå till kafeterian och ha Forwardmöte.

Idag ska det bli spännande med middag. Vi håller på att laga till bakad potatis som ska fyllas med en röra med gräslök, rödlök, äpple och keso. Sen har vi gjort en fin liten äppelpaj som efterrätt. Jag har ju faktiskt aldrig ätit bakad potatis tro det eller ej! Inte för att jag tycker det verkar äckligt eller så, det har bara aldrig blivit helt enkelt. Så jag ser fram emot att pröva det ikväll.

Har fått undan lite arbete med Forward, alla texter är (bör) vara korrade så det är klart iallafall, sen får jag väl förlita mig på mina excellenta layoutare. Ska bli spännande att se imorrn vad de lyckats göra av de texter och bilder de hunnit med hittills. Det är möte imorrn alltså. Annars försöker jag jobba på att komma på exakt hur jag ska genomföra min idé för en av Talans uppgifter. Tur man har Petra som bollplank, jag hade kört fast (det höll på att förvandlas till en kopia av en av Talans egna verk!) men hon bara sa 'blargh' så hade jag en bra idé att jobba med XD Får se hur långt jag kan ta uppgiften med det vi lärt oss hittills.

Nu har vi precis tittat på De Sju Samurajerna, en film av Akira Kurosawa från 1954, och den var helt fantastisk! Det var inte alls vad jag väntat mig, den var typ störtkul och gripande. Helt underbar! Min absoluta favorit var Yohei, eller 'sadface' som vi kallade honom. Han såg alltid typ skitledsen ut och var samtidigt filmens bästa comic relief XD Annars var en av samurajerna supercool, helt über. Så bra!

Har lyssnat igenom typ de tre eller fyra senaste albumen med Tokio Hotel. Kände att jag fnyser lite åt dem utan att ha hört särskilt mycket av dem. Men efter att ha lyssnat på dem känner jag mig så nostalgisk. Det påminner om när man var en töntig tonåring som hade ångest över allting. Fast eftersom jag är masochist (or so it seems) så tänker jag 'naaaaaw, vad jag saknar den tiden'. Men jag tror att det mest handlar om hur man när man når en viss ålder har svårt att låta känslor styra precis allt, att känna saker så himla starkt som man gjorde då. Eller åtminstone känner jag så. Att ha ett lugnt och stabilt liv är definitivt något jag föredrar, men jag är en sucker för starka känslor oavsett om det är på bio eller i en låt av ett tyskt emoband. Sen att sångaren och hans bror ser ut som en vackra dockor gör att man bara vill gå med i fancluben, gå på konserter med tjock kajal och skrika och gråta framför scenen. Fan att jag aldrig riktigt hade en sån period. XD

Just att det är på tyska är också något som jag gillar. Jag ska verkligen plocka upp tyskan någon gång. Jag känner typ värsta suget efter att prata tyska! Du wird für mich immer heilig sein! Heute sind wir hier! Alles klar! Tänk om Anna-Karin visste det.


Här hade jag då såklart tänkt lägga in en video med Tokio Hotel, men eftersom varenda jävla musikvideo av 'Spring Nicht' har sin embed-funtion 'disabled by request' lägger jag in en bild på dem istället. De två bröderna har definitivt inte valt enkla frisyrer. Deras två bandkamrater ser ut som två killar som går fordon.

(lol! hittade just en äldre version av Monsoon där han som sjunger uppenbarligen inte hamnat i målbrottet än! Haha, så sött!)

Har varit och handlat idag och köpt den nya marabouchokladen med hallon och yoghurt-smak. Den är visst så ny att det inte ens finns några bilder av den på webben.... Men den var sjukt god iallafall, men så är hallon min favoritsmak också :) Fast jag hade inte sagt nej till att prova en variant som smakar gröna äpplen heller. På Willys sålde de också rosa toalettpapper billigt så nu har vi sånt också för högtidsstunder XD

Så. Covers och original. Denna har väl ingen missat. Hurt med Nine Inch Nails vs Johnny Cash. Jag kan inte se Johnny Cash-videon utan att gråta en skvätt. Vet inte riktigt varför, är väl kanske för att videon är så sentimental...

Är det bara jag som har problem med att hitta vettiga musikvideos numera? Istället för att få upp den officiella videon på en gång får man bara upp en massa skit. :(

Inget är bättre för helg-känslan som att städa köket. Det är inte det att jag tycker att själva städandet egentligen är särskilt kul, men efter att jag städat upp i köket känns saker och ting mycket bättre. Städning är så okomplicerat och det är något jag har kunnat sen jag var liten, till skillnad mot alla nya saker man ska tackla varje dag. Sen känns det så klart som att man äntligen kan relaxa när köket är städat till skillnad mot att sitta hela lördagen och veta att det är ett diskberg i köket som behöver tas om hand. När jag städar är det som jag organiserar i mitt huvud också. Jag vet vart saker och ting är och jag kan släppa tanken på dem, för när jag behöver dem kan jag hitta dem på tre sekunder. Så jag städar rätt ofta. Inte för att jag inte tål att se saker överallt eller för att jag är hypokondrisk (det är inte direkt som att lägenheten är kliniskt ren, snarare tvärtom) utan för att jag mår bra av det. Det hjälper mig att koppla av. Avstressande. Fast det ska vara i lagom mängd.

Mera avkopplande städning till folket!

Fan vad kall lägenheten är.

Känner att det inte hänt tillräckligt skojiga grejer på ett tag. Inget party sen förförra helgen! Gawd! Joel ska dock ha party nästa helg eftersom han fyller idag så det ska bli trevligt. Ser fram emot det, undrar vad man ska hitta på för slags present. Kanske nån intressant alkohol. Han gillar visst att göra drinkar, men då har han å andra sidan ett ordentligt barskåp redan...

I tisdags hade vi Digital Video Production och spelade in film. Det var faktiskt väldigt kul även om man kände sig rätt mycket som en amatör. Det enda smolket i bägaren (heter det verkligen så? hm....) var att en skådespelare hade lika mycket inlevelse som en apelsin. Eftersom jag var regissör försökte jag så gott jag kunde att instruera personen i fråga hur replikerna skulle framföras. Vi ska göra ett pilotavsnitt av det vi filmade i tisdags, sen ska vi som sluprojekt på den här kursen göra några avsnitt till med samma karaktärer. Detta ska sedan läggas upp på youtube, så att ni alla kan få se vårat fantastiska arbete XD Ser fram emot det färdiga resultatet. Vi fick se några av klippen på det vi filmat, och det var en del rätt snygga scener.

Ett säkert tecken på att saker och ting inte går som jag vill/sagt/tänkt är att jag inte uppdaterar på bloggen om det. Jag brukar aldrig tala om för folk vad jag planerar eller beslutar mig för utifall att jag misslyckas eller ger upp. Ingen vet att man misslyckats om man aldrig talat om det för någon att man försökt. En ganska dålig idé egentligen, men det är en vana vid det här lagret. Med andra ord vill jag inte uppdatera om Forward för då måste jag erkänna att jag ändrat mig fast jag sagt att jag inte skulle backa. Hamlet is back! (and Horatio must be driven mad by now...)

Hur som helst. Jag har fortfarande inte pratat med ordförande. På måndagen mailade jag honom om att han skulle höra av sig till mig, det gjorde han inte. Jag såg i ett mail att styrelsen skulle vara i Karlskrona fram tills klockan 16. Gick ner till skolan strax efter två och hittade ingen. De var inte kvar. I går hade vi lektioner tills efter klockan sex. När jag ringde idag fick jag röstbrevlåda. Men det är ingen kris.

Efter vanligt velande fram och tillbaks var jag helt inställd på att bara "fuck this!". Nu säger jag ifrån oavsett vilka som blir besvikna; layoutare, annonsörer, medarbetare etc etc. Men jag har fått in fler texter så min tanke har ändrats till att försöka ge ut de två tidningarna som är tänkta under denna hösten men sen gå över till en helt digital variant under vårterminen. Det känns schysstare mot alla och mindre problem (för alla utom mig som får mer arbete och Petra som för höra fortsatt whine från min sida). Annars hade vi fått avbryta bokade annonser samt att mina två layoutare hade blivit lite ledsna. Plus att om tidningen inte ska tryckas måste det tas ett beslut av styrelsen och de har inga styrelsemöten förrän i November. Jag kände att det var en lösning som funkar bättre för mitt samvete också. Hur jag än försöker kommer jag aldrig bli en person som kan göra något som ger andra 'trubbel' utan att må skitdåligt över det, även om det bara är värsta lilla grejen, så om alla får lite mer tid på sig så kan jag släppa det lättare sen och förhoppningsvis inte behöva älta det för evigt.

Nu återstår bara att få tag på herr ordförande.

Söndagar är bäst. Jag fattar inte folk som inte gillar söndagar bara för att det är måndag dagen efter. Eller, visst fattar jag den grejen, för så känner jag också ganska ofta. Men söndagar är typ som i ett vakuum. Finns inget vettigt att göra egentligen på en söndag, så allt man kan göra är ovettiga saker. Vilket är precis vad jag gillar att göra. Under måndag till lördag känner jag alltid lite press på mig att göra sånt jag borde göra med skolan, eller typ hitta på något kul och vara social, men på söndagar är det liksom accepterat att bara sitta inne och inte göra något vettigt. Ett litet andningshål från resten av veckan och verkligheten.

Imorrn ska vi nog åka ner på stan (ska övertala Petra att följa med) och handla en lösnäsa. Det är för vårt lilla filmprojekt i Digital Video Production. Det ska bli rätt spännande att se slutresultatet. Förutom det ska jag också ha ett snack med Robin i kåren om Forward. Och jag ska INTE backa undan denna gången hur jävla mycket jag än vill fega ur. Jag läste lite i min dagbok från när jag var i Kilkenny och insåg hur jag gång på gång backade ur från att ta ett beslut (dvs att åka hem) som skulle få mig att må mycket bättre eftersom jag var rädd för vad det innebar (och då menar jag inte bara att Dee var skitläskig). Måste sluta bry mig vad andra tycker och fatta beslut som är bra för mig.

Eftersom jag inte direkt skrivit något 'riktigt' inlägg på ett tag tänkte jag skulle göra det nu när det är helg och jag är ledig, köket och mitt sovrum är städat och jag har rensat upp bland alla mina skolpapper och liknande.

Igår åkte Petra, jag och Petras syster Sofie ner till Malmö för att shoppa i deras stora shoppingcenter Entré. Skönt att åka lite tåg och få använda mina nya in-ear hörlurar. Entré var väldigt flashigt med välpolerad krom, blanka golv och stora glasfönster. Kändes som att det var ett lyxigt ställe fast det egentligen bara var alla de vanliga affärerna. Längst upp har de en 'food court', dvs en massa olika matstånd och ett gemensamt område för bord. De hade rätt spännande mat där från en massa olika länder. Själv prövade jag Köfte BBQ, som är typ färsbiffar som smakar grillat. Det var väldigt gott. Sen knallade vi runt i en massa olika affärer, gick igenom våning efter våning typ. Jag handlade en massa på Glitter eftersom de hade 75% rea på en del grejer där. Jag handlar alldeles för mycket accessoarer numera, men jag tänker att jag håller på att ta ikapp för alla de år då jag inte hade några smycken alls typ. Handlade också en jeanskjol och en stickad cardigan på Kappahl. På vägen hem åkte vi med Sofies pojkvän Adam (som jobbar i Malmö). Det är så sällan jag åker bil numera (fina bilar ännu mer sällan) så det var rätt schysst. Det är så bekvämt med bil. När vi kom till Kristianstad fick vi middag som bestod av kalops. Å vad jag saknar gamla svenska klassiker som kalops, och mammas kotletter! Alla hatar kotletter, men jag tycker det är jättegott! Som avslutning på dagen åkte vi till en affär i Kristianstad som har 600 olika godissorter. Alla som klev in genom dörren såg ut som glada små barn som kommit till himlen. Dock måste jag säga att hittills har ingen av de godisarna jag prövat imponerat på mig...

Nu nåt helt annat.

Jag har precis kommit på att jag är Hamlet. En mesig typ som aldrig kan bestämma sig och sen när allt skiter sig blir han blir tokig och dör. 'To be or not to be, that is the question'. Okej, jag kanske inte har blivit helt tokig eller dött, men jag är på väg att bli tokig alltså. Jag är extremt trött på mig själv eftersom jag aldrig genomför något eller kan välja en sida och hålla mig till den. Jag kanske borde göra som Harvey Dent och lämna allt åt slumpen. Krona för Ja, klave för Nej. Eller som Yes Man, säga ja till allt. Jag tror att jag i slutändan skull må bättre av det. Istället tvekar jag för allt och hoppas att det ska lösa sig själv. Lämna beslutet till någon annan. 'Det spelar ingen roll för mig, välj du'. Bara för det har jag precis beställt boken 'Tärningspelaren' som handlar om en kille som börjar låta tärningarna avgöra vad han ska göra.

Anledningen till att jag kommit att tänka på detta är hur mitt beslut att typ totalt köra ner Forward i botten vacklar. För några dagar sen försvann flera stycken personer från tidningen samt lite artiklar som jag hoppats skulle komma in. Där satt jag med en halv tidning och undrade hur fan jag skulle lösa detta när jag bara kom fram till att det inte går att lösa. Jag har försökt bjuda in folk, jag har försökt vara snäll, jag har försökt vara bestämd och jag har skickat tusen mail till olika människor. Folk är helt enkelt inte tillräckligt intresserade. Jag orkar fan inte mer. Jag har varit skribent, fotograf, illustratör och layoutare, allt för att varje gång få ihop en tidning. Kvalitén är inte hög, få av studenterna på BTH känner till tidningen och jag undrar om det är en motiverad utgift för kåren. Om jag blev sjuk två veckor skulle tidningen stanna helt. Det finns inget underlag för en redaktion.
Men när jag kollade mailen idag och såg att jag fått in två artiklar började jag genast tveka. Det finns ju intresserat folk och det skulle vara så synd om de inte kunde få bidra med sina artiklar till tidningen och se dem i tryck. Och hur ska det gå med annonseringen som redan är bokad och klar? Och så är det ju förstås Kåren som har så mycket att göra. Inte kan jag besvära dem... Jag kanske helt enkelt inte försökt tillräckligt hårt. Om jag försöker göra en kampanj för att locka mer professionellt folk? kanske? kanske? kanske? Det är förmodligen mitt fel att det blivit så här. En mer proffsig person hade säkert kunnat lyckats skapa en tidning som funkat. Det är jag som är alldeles för lat. Och jag tycker ju det är kul att skriva och ta bilder och göra layouten (bara inte allt på en gång).

Ser ni vad jag gör? Så här är det VARJE gång jag försöker bestämma mig om nåt! Även små saker. Jag vill inte umgås med mig själv längre. Jag vet att jag är rätt så emo, men det känns som att mitt liv består av frustration och jag vill inte hålla på så här längre. Jag är 23 år gammal och står och stampar på samma fläck. Rädd att ta fel beslut. Rädd för allt. Om jag åtminstone inte visste att jag höll på på det här sättet. Suck. Nästan så man önskar att man var Amandavardet så allt man behövde bekymra sig om var håret eller vad man skulle säga i sin videoblogg (=inte mycket).

Fy fan.

Jag ska lägga ner Forward helt. Pang tjong, orkar fan inte mer nu. Alla bara försvinner och jag orkar inte jobba i sån jävla motbacka hela tiden. Over and out.

Här kommer original versus cover. Jag älskar båda de här versionerna så himla mycket. Kate Bush har en sån spännande röst, men 'hjärtslagen' i Placebos version är bara helt awesome med.

 

Livet är kalas, eller hur?

Idag ska vi titta på svartvit italiensk film. Fellinis 8½ blir det. Ska bli intressant. I övrigt cepar sig min dator konstant, vägrar visa program eller tillåta javascript eller vad fan det är som pågår. Mina program apar sig också så jag funderar seriöst på att bara köra datorn i tvättmaskinen. Det är extremt frustrerande just nu.

Frustrerad är ett bra ord. Det beskriver en känsla som är så många olika känslor på samma gång. Fantastiskt.

Googlar man på frustration får man bland annat upp denna bilden:

Jag har hört denna låten så många gånger men idag bara kom den emot mig som ett X2000. Bang! Sådär så att det gör ont. Fan.

Idag har vi återigen upplevt hur våra datorer kraschat fett under lektionen och vi har fått nog. Därför har vi komponerat denna klagovisa:

Till dem det berör

Vi är elever i tredje året på programmet för litteratur, kultur och digitala media. Vi har ända sedan terminen började inte kunnat genomföra våra nuvarande kurser, Digital Video Production och Media Production, på ett tillfredsställande sätt. Detta på grund av stora problem med vårt datorlabb, både genom att datorlabbet inte blivit färdigt i tid och även på grund av stora problem med datorernas mjukvara. Våra lektioner har blivit avbrutna, inställda och uppskjutna på grund av detta och vi är även försenade på ett vis som kommer att påverka efterföljande kurser.

Vi beslutade att skicka detta mail eftersom vi trots flera löften om att detta skulle fixas så har uppenbarligen inget hänt. Idag, den 6/10 var vi tvungna att avsluta dagens lektion tidigare eftersom vårt redigeringsprogram krashade på SAMTLIGA datorer. Utan detta program kan vi inte genomföra denna kursen. Det är 7,5 poäng som är helt bortkastade.

Vi vet att andra elever från vårt program har hört av sig i samma ärende och upplever samma brister i kvalitén på kurserna på grund av havererad teknologi. Det är synd och skam att trots våra engagerade och duktiga lärare samt intresserade elever spenderar vi mer tid med att vänta än med att lära oss saker. Vi är en teknisk högskola och vårt program är fokuserat på media och teknologi och därför är fungerande datorlabb en av förutsättningarna för att vi ska kunna få ut något av vår skoltid. Många av oss har tagit studielån för att kunna studera och detta känns som ett slöseri med vår tid och våra pengar. Ännu mer så för de internationella studenter som åkt långt för att ta del av ett unikt program.

Vi kräver att detta åtgärdas genast annars är det klart att vi måste vända oss till andra instanser för att få något att hända. Det är inte okej att behandla era elever på det här sättet, oavsett om det är förseningar i ombyggnader och liknande. Vi räknar med att kunna genomföra våra lektioner som planerat från och med nästa vecka.

Tack på förhand.

LKDMs tredjeårsklass.


Känns skönt att få vara lite arg.

Sitter och kollar upp Joseph Nechvatal för dagens lektion i Media Production. Först tyckte jag han verkade rätt trist och jag fattade inte alls varför han skulle vara "värdig" att vara med på Talans artistlista, men sen hittade jag lite bättre info och några videos på youtube och då började det bli lite mer klart. Han gör virus som simulerar riktiga virus som bryter ner bilder...eh, eller nåt. Men det ser ut som att det skulle kunna vara nåt som händer under ett mikroskop. Här är en hypersnabb version av vad som händer:

Oj, idag har jag känt mig lite stressad och lyckas liksom tappa en massa saker till höger och vänster. Lite slapp i fingrarna kanske? Jag tog liksom långhelg och har inte gjort nåt seriöst sen lektionen på torsdag eftermiddag, så nu fanns det en hel del att fixa och styra upp. Det är inte det att något av det egentligen är särskilt jobbigt, en hel del är faktiskt roliga grejer, men det mesta handlar om att få folk att lämna in sina texter till Forward i tid. Sen försöker jag även inte irritera ihjäl mina nya layoutare med att aldrig ge dem nån info eller nåt arbete. Ska åka till Karlshamn på onsdag och träffa dem och gå igenom lite grejer så att vi är på det klara med praktiska detaljer och idéer.

Ikväll ska jag titta på Hollywoodfruar, imorrn blir det Ugly Betty och på onsdag Grey's Anatomy. Alldeles för mycket tv numera, men jag kan inte låta bli att titta på hollywoodfruar, trots att det är precis den typen av program som jag hatar. Ärligt talat, den ena bruden är helt bombad men så gullig och snäll att man inte kan tycka illa om henne, den andra är kanske inte heller den smartaste men är ändå en trevlig person (fast med en mun som ser ut som att den ska äta upp en). Sen är det ju Anna Anka, och även fast hon har sjukt konstiga värderingar, skitjobbig röst och är en sjukt gnällig perfektionist så kan jag inte hjälpa att beundra krutet i henne. Hon tvekar inte att säga vad faen hon vill även om det bara bevisar att hon har noll empati. (Är det förresten nån som märkt att fast programmet heter Hollywoodfruar så är en av dem inte gift. Okej, skild då, men faktiskt)

Gårdagen var riktigt riktigt trevlig. Först åkte vi ju ner på stan för att vara med på kinesernas oktoberfestival. Där fick vi lära oss att göra 'dumplings' som är ett slags mellanting av ravioli och piroger. Vissa av kineserna var verkligen superskillade på att knåda ut degen i perfekta cirklar, men som tur var var det inte alla som var lika duktiga, så då behövde man inte känna sig så misslyckad :) Fick in lite teknik efter ett tag faktiskt så jag lyckades nog göra en sex sju stycken. Det blev dock totalt säkert två hundra stycken.

När vi bakat färdigt och de lagat till dumplingsen så blev vi bjudna på mat och lite underhållning. Det var bland annat flera kineser som underhöll med sång, och de sjöng typ jättebra allihop! De var karaoke-masters hela bunten typ. Önskar jag kunde lägga upp de videoklippen jag tog. Kanske borde skaffa mig ett youtube-konto. De lekte hela havet stormar också (den versionen där det finns en stol mindre än antalet personer som ska sitta när musiken tystnar) och Petra kom på andraplats.

Eftersom vi skulle ha Petras och Marcos party senare på kvällen gick vi lite tidigare än tänkt från oktoberfestivalen för att ta oss hem än sväng innan vi gick till Marcos lägenhet. Det var riktigt trevligt även om diskussionen i flera timmar handlade om snuskiga ord på p. Tänker inte återge vad det gick ut på, ni kan nog lista ut det själv. Men Josef och Tom (poeter båda två) var riktiga 'word nerds' XD Det dök även upp lite annat folk under kvällen. Ida och Joel droppade förbi, sen kom även en italienare, en spanjor och en bögig irländare. Sjukt trevligt trots värsta stormen utanför (vilket det fortfarande är). Vi blåste nästan bort på vägen hem, men jag måste säga att jag älskar sånt här väder. Både att vara ute i det (kanske inte direkt när det regnar) och att sitta inne och lyssna på det. Regnsmatter mot rutan och visslande fönsterspringor. Härligt höstigt.

Igår hade vi filmvisning på skolan för vår kurs i Digital Video Production. Vi tittade på Bergmans Persona, vilket var rätt intressant. Det är faktiskt den första Bergman-filmen jag sett och jag känner att jag på sätt och vis kan förstå varför Bergman blivit så pass stor. Jag menar, jag har ju bara sett en så jag kan inte säga om Persona är typisk för hans stil/verk, men jag gillade cinematografin (vilket var det Talan ville att vi skulle titta på). Storyn var lite mer förvirrande och jag förstod den inte direkt. Men sättet han använt ljuset på för profiler och hur han filmar så att en dialog verkar mer som en monolog och liknande kameraarbete är väldigt snyggt och intressant. Svartvitt is the shit. Blev väldigt sugen på att ta svartvita foton efter den filmen, hehe.

Sen under kvällen jobbade jag som vimmelfotograf på Rotundan och tog bilder på allt möjligt uppklätt folk. Vi gick dit nyktra för att "arbeta" och som vanligt när man är nykter bland fulla människor blir man helt matt över hur töntigt det är egentligen. Men vi tog en hel del intressanta bilder, min favorit är på denna glada killen som hade söta kattöron på sig, och så på det dansande paret på scenen. Jag har inte beskurit bilderna än så kompositionen är inte direkt särskilt bra, men det får ni leva med.

Jag gillar verkligen när företag gör reklam som inte bara är: "här är våran produkt, den är fantastisk. KÖP!" utan istället hittar på någon slags intressant kampanj som man först inte fattar vem som ligger bakom, eller att det ens är marknadsföring. Om man gör grejer som dessa videorna (titta på båda!) så kommer folk minnas dem och tänka: "fan vilken cool grej! Va! Är det xx som ligger bakom?" och då automatiskt associera "xx" med cool. Mycket smartare i dagens mediamättade värld där vanlig reklam inte längre biter. Man slipper känna sig som enbart en potentiell köpare av ännu en produkt och uppskattar företaget desto mer för att de (åtminstone som det verkar) inte försöker trycka på dig ännu en vara. Jag menar, alla känner vi ju till ICA reklamen. Den som kom på det var ett geni. Det är en idé som funkar oavsett vilka varor det är rabatt på, det är underhållande och folk vet DIREKT att det är ICA utan att behöva känna att de slösat bort våran tid på att tala om för oss att falukorven är billigare denna veckan.

 

Idag har Petra och jag varit till systemet och handlat lite spännande grejer. Eller spännande och spännande, jag köpte engelsk cider, ekologisk cider och ekologisk öl (är du inte stolt över mig Annelie?). Den ekologiska ölen ska vi ge till Marco på lördag. Petra och Marco ska ha en gemensam födelsedagsfest hemma hos Marco (Petra fyllde den 25e och Marco den 29e). Det ska bli riktigt najs men det kommer nog också bli lite stressigt eftersom vi samma dag på eftermiddagen/kvällskvisten är inbjudna till Blekine Chinese Association Atumn Mid-day Festival där vi ska få lära oss att göra dumplings, smaka på moon cakes och lyssna på kinesisk musik. I <3 Chinese people! Ska bli väldigt kul! Vi ska även tvinga med Jim som kommer till Karlskrona senare idag och sen ville Daniel från skoltidningen också följa med. Han studerar ju kinesiska (och tränar Kung Fu! Fuwooah!). Zhe (som skickade inbjudan) ville att han skulle sjunga på kinesiska för dem, haha. Får se hur det går.

Ikväll ska vi laga potatisklyftor (eller potatisbåtar som Petra säger) och kyckling. Kanske se en film. Vi fick Breakfast on Pluto och Bröderna Grimm från lovefilm.se igår. Ser fram emot att se Breakfast on Pluto igen. Cillian Murphy gör ett sjukt bra jobb som filmens protagonist. Fick även mina fina t-shirts som jag beställde från threadless.com. De har rätt skojiga tryck, och den 9/9 09 sålde de t-shirtar för 5 dollar styck. Billigt! Jag köpte tre. På den ena står det "Rock is dead - Paper killed it" och på den andra "Screw Vintage - This shirt is from the future". Den tredja har en mycket längre text som täcker hela framsidan men är typ en "förlorad cykel"-lapp kan man säga. Jag är nöjd iallafall!