My Superheroine Me

Igår fick superhjälten i mig rycka ut då jag såg en själ i nöd! Eller nöd och nöd... men jag hjälpte till lite iallafall...

Glad i hågen knallade jag ner till lagårn för att kolla efter några pratsamma, keliga katter. Kattjakten gick sådär, men rätt vad det var fick jag syn på världens minsta ko inne i båsen! En av kossorna hade kalvat helt oförhappandes med det resultatet att ingen fanns där för att se efter den. Pappa var ute i skogen och högg, så där stod jag för mig själv och funderade vad jag skulle göra. Kalven skulle nog klara sig alldeles utmärkt om den stannade med mamman, men eftersom jag inte visste när pappa skulle komma tillbaks så kunde den ju vandra iväg och tappa bort sig bland de andra kossorna. Så det blev till att dra upp ärmarna, hämta ett lass med halm till kalvburen och göra mitt bästa för att lyfta in en skakig och kladdig kalv. Kläderna blev sådär lagom mysiga, men jag tror den lilla kalven tyckte det var skönt att få lägga sig ner på den torra halmen, så det var värt det. Jag försökte torka den lilla stackaren med, för den frös så den skakade och förmodligen var den ganska så trött med. Det är visst jobbigt att bli född har jag hört... ;)

Det var min hjältemodiga insats. Hade förmodligen låtit mycket coolare om det varit en människo-bäbis, men man tager vad man haver XD

Kommentarer
Postat av: Anonym

nej seriöst det är mycket coolare med kalvar än människobäbisar! människobäbisar är lite otäcka..

2008-03-28 @ 20:36:45
URL: http://angelee.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0