Sofie L

En av de viktigaste sakerna på LKDM är att ifrågasätta saker och reflektera över olika medium. Problemet med detta är att jag inte är en person som ifrågasätter saker. Jag gillar fakta. Enkelt, rakt på och lätt att lära sig. Det innebär inte att jag inte tycker att det vi håller på med inte är intressant, för det är det, men det innebär att jag inte direkt är klippt och skuren för den här typen av ämnen och arbetsuppgifter. Abstrakt tänkande är inte heller min grej. Jag är helt enkelt lat. För att ifrågasätta saker och fundera över "what it means to be human" krävs en ganska stor ansträngning från den delen av mig som är allt annat än vältränad. Jag avskyr konflikter, jag avskyr folk som inte bara kan acceptera att saker är som de är ibland, och nu tvingas jag hålla på med detta på heltid.

Å andra sidan gillar jag att behöva göra sånt jag inte gillar. Blir man för bekväm kommer man bara fastna och aldrig mer röra sig utanför det som är bekvämt och välkänt, och det känns faktiskt jäkligt kul att börja tänka längre än näsan räcker om sånt man inte brukat fundera över tidigare. Jag försöker alltid tänka att om jag vill nåt, men känner mig rädd för att göra det så är det förmodligen en jävligt bra anledning till att göra det till att börja med. Det man har genomlevt känns oftast inte alls like läskigt som när man tänker på det. Som telefoner. Som jag asvkyr att ringa! Men när jag var i Kilkenny och Dee bad mig ringa både hit och dit och jag gjorde det kändes det inte så farligt. Okej att det var många telefonsamtal jag ormade mig ur, men det lärde mig mycket. jag är skiträdd för det mesta, men någonstans vet jag att jag alltid kommer genomföra de stora besluten i mitt liv oavsett om jag är rädd eller inte.