bounce bounce


Otroligt vilken återupphämtningsförmåga jag verkar besitta. Något som gjorde mig alldeles upprörd och ledsen känns redan helt passé och gammalt och rör mig inte direkt i ryggen. Jag har aldrig orkat med tjafs, inte ens mitt eget, hehe. Finns så mycket annat man kan spendera sin energi på. Jag har en tendens att upprepa mig angående vissa saker, men jag hoppas jag inte klänger fast iallafall. Långsint tror jag aldrig jag varit.

Tur man har världens bästa lägenhetskamrat som står på ens sida och som står ut med en till och med :) Annars skulle man nog bli lite crazy. Och en massa diskussioner kan man ha med. Till och med att diskutera innehållet i en akademisk bok skriven av en gammal präst kan bli kul! :D

Jag har insett att jag nog egentligen borde slagit mig på att studera språk eller språkhistoria, för varje gång nåt sånt dyker upp blir jag skitintresserad, och det fascinerar mig hur språk är uppbyggt och hur de är släkt med varandra. Plus att jag verkar kunna komma ihåg grejer och kunna koppla ihop dem med varandra och fatta grejer i språk jag faktiskt inte studerat. Det ska bli spännande att lära sig japanska, för det är verkligen långt ifrån de germanska och latinska språken. :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0